Handelsbanken: Riksbanken planerar dubbel räntesänkning

Kraftig försvagning av kronan mot dollar och euro

Oktober 2024 blev en utmanande månad för den svenska kronan på valutamarknaden. Kronkursen försvagades markant mot både den amerikanska dollarn och euron, med en dollarnotering på 10,60 kronor – en ökning med 50 öre jämfört med föregående månad. Samtidigt steg euron till 11,47 kronor, vilket innebar en uppgång på 20 öre under samma period.

Stark amerikansk ekonomi driver dollaruppgången

Den amerikanska ekonomins överraskande styrka har varit en avgörande faktor bakom kronans försvagning. USA:s BNP ökade med 0,7 procent under årets tredje kvartal, vilket överträffade marknadens förväntningar. Detta, i kombination med dämpade förväntningar på räntesänkningar från Federal Reserve, har gett betydande stöd åt dollarn, enligt ekonomiska bedömare.

Strukturella utmaningar i svensk ekonomi

Framstående ekonomer som Torfinn Harding och Anders Åkerman har lyft fram att kronans försvagning kan spegla djupare problem i den svenska ekonomin. De menar att valutakursförändringarna inte enbart kan förklaras av marknadsfaktorer, utan även indikerar strukturella svagheter i Sveriges ekonomiska fundament. Riksbanken har samtidigt noterat att den svenska konjunkturen fortsätter att vara svag, med en inflation som ännu inte stabiliserats kring målet, rapporterar Dagens Industri.

Geopolitiska faktorer påverkar

Valutamarknaden har även påverkats av spekulationer kring det amerikanska presidentvalet och dess potentiella effekter på den globala ekonomiska politiken. Valutahandlare har särskilt uppmärksammat Donald Trumps valseger, vilket har bidragit till ökad volatilitet och påverkat kronans position på den internationella valutamarknaden.

Historisk räntesänkning trots svag krona

Trots den svenska kronans betydande försvagning under oktober månad, pekar marknadens bedömare på att Riksbanken kommer att genomföra en dubbel räntesänkning. Nordeas chefsekonom Torbjörn Isaksson menar att den förväntade sänkningen på 0,50 procentenheter redan är inprisad i kronkursen, enligt Dagens Industri.

Låg inflation öppnar för räntesänkning

Den låga inflationen, som nu legat under Riksbankens mål på 2 procent i fem månader i rad, skapar utrymme för en mer expansiv penningpolitik. Detta kombinerat med en svag ekonomisk tillväxt och stigande arbetslöshet ger Riksbanken mandat att agera kraftfullt, trots kronans försvagning mot andra valutor.

Ekonomer ser begränsade risker

Marknadens experter bedömer att riskerna med en dubbelsänkning är hanterbara. De dystra tillväxtutsikterna i euroområdet kan leda till att även ECB sänker sin styrränta, vilket skulle minska trycket på den svenska kronan. Enligt analyser kan detta skapa ett gynnsamt läge för Riksbanken att genomföra den största räntesänkningen på tio år.

Den tekniska recessionen i Sverige, med två på varandra följande kvartal av negativ BNP-tillväxt, stärker argumenten för en mer aggressiv räntesänkning. Riksbanken står därmed inför ett vägval där stimulans av ekonomin vägs mot risken för ytterligare kronförsvagning.

Strukturella utmaningar i svensk ekonomi

Den svenska ekonomin står inför flera betydande utmaningar som bidrar till kronans försvagning och påverkar Riksbankens penningpolitiska beslut. Enligt ledande ekonomer som Torfinn Harding och Anders Åkerman speglar valutakursförändringarna djupare strukturella problem i den svenska ekonomin.

Arbetsmarknaden visar svaghetstecken

En av de mest oroande indikatorerna är utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har visat en stigande trend sedan slutet av 2022, vilket signalerar en betydande försvagning i den svenska ekonomins fundament. Detta har blivit en central faktor i Riksbankens överväganden kring penningpolitiken.

BNP-utvecklingen oroar ekonomer

Sverige befinner sig i en teknisk recession efter två på varandra följande kvartal med negativ BNP-tillväxt. Denna utveckling, tillsammans med den svaga konjunkturen, har föranlett Riksbanken att gradvis lätta på penningpolitiken. Enligt Dagens Industri ser ekonomiska bedömare att dessa faktorer är särskilt oroande eftersom de sammanfaller med en period av global ekonomisk osäkerhet.

Den ekonomiska situationen kompliceras ytterligare av att inflationen, trots nedgång, ännu inte har stabiliserats kring Riksbankens mål på 2 procent. Detta skapar en komplex situation där centralbanken måste balansera mellan att stimulera ekonomin och samtidigt upprätthålla prisstabilitet.

Inflation och konjunktur i fokus för penningpolitiken

Den svenska ekonomin befinner sig i ett komplext läge där inflationen har sjunkit under Riksbankens mål samtidigt som konjunkturen visar fortsatt svaghet. Enligt Dagens Industri har detta skapat ett betydande handlingsutrymme för Riksbanken att genomföra en mer expansiv penningpolitik, trots kronans försvagning.

Inflationen under målet fem månader i rad

Ett avgörande faktum för penningpolitiken är att inflationen nu har legat under Riksbankens mål på 2 procent under fem månader i rad. Detta har minskat oron för att en svagare krona skulle kunna driva upp inflationen till problematiska nivåer. Samtidigt visar den tekniska recessionen, med två på varandra följande kvartal av negativ BNP-tillväxt, att ekonomin behöver ytterligare stöd.

Arbetsmarknaden visar fortsatt svaghet

Utvecklingen på arbetsmarknaden har blivit en allt viktigare faktor i Riksbankens bedömningar. Enligt ekonomiska analyser har arbetslösheten stigit sedan slutet av 2022, vilket signalerar en betydande försvagning i den svenska ekonomins fundament. Detta har blivit ett centralt argument för att genomföra en dubbel räntesänkning, trots den svaga kronan.

Riksbanken står därmed inför uppgiften att balansera mellan att stimulera den svaga konjunkturen och samtidigt upprätthålla förtroendet för prisstabilitetsmålet. Den låga inflationen kombinerat med den svaga tillväxten och stigande arbetslösheten har skapat ett läge där en mer expansiv penningpolitik bedöms som nödvändig, trots de risker som kan följa av en försvagad valuta.

Så påverkas din privatekonomi av räntesänkningen

Den historiska dubbelsänkningen av styrräntan får direkta konsekvenser för svenska hushålls ekonomi. Enligt Skandias beräkningar innebär en räntesänkning på 0,25 procentenheter en besparing på cirka 150 kronor per månad för varje lånad miljon, efter skatteavdrag.

Lägre månadskostnader för bolånetagare

För ett genomsnittligt rörligt bolån på tre miljoner kronor kan den totala dubbelsänkningen resultera i en månadsbesparing på omkring 2100 kronor vid årsskiftet. Effekten kommer dock gradvis, eftersom bankerna justerar sina räntor i olika takt efter Riksbankens beslut.

Förändrade konsumtionsmönster

Den lättade räntebördan förväntas påverka hushållens konsumtionsmönster. Riksbankens analyser visar att hushållens stämningsläge har förbättrats, vilket tillsammans med de minskade räntekostnaderna kan stimulera konsumtionen. Detta sker mot bakgrund av en period med återhållsam konsumtion på grund av tidigare räntehöjningar.

För sparare innebär räntesänkningen samtidigt lägre avkastning på räntesparande, vilket kan påverka hushållens långsiktiga ekonomiska planering. Den svaga kronan fortsätter också att påverka importpriser och därmed hushållens köpkraft vid utlandshandel och resor.

• 1 miljon kronor: cirka 700 kronor per månad
• 2 miljoner kronor: cirka 1400 kronor per månad
• 3 miljoner kronor: cirka 2100 kronor per månad

Besparingarna baseras på den totala räntesänkningen och inkluderar effekten av ränteavdraget. Den faktiska effekten kan variera beroende på individuella lånevillkor och bankernas räntemarginaler.